Blogg

Falke - Per

2016-04-12

 

 

Per Andersson (Falk) f. 7/10 1834 Lilla Hässleröd Forshälla socken.

Son till båtsmannen Andreas Olsson (Falk) f. 1792 28/11 i Lurs församling och Anna Cajsa Pehrsdotter f. 1796 5/5 i Håby

Falke-Per gifte sig 16/3 i Torps församling med Anna Britta Hermansdotter. Hon var f. 9/1 1836 i Höggeröd Torps socken och dotter till Herman Andersson f. 1794 21/6 i Myckleby d. 1870 11/4 i Torps församling hustrun Anna Johansdotter f. 1791 30/7 i Torp d. 1871 20/3 i Torps församling. Föräldarna bodde på torpet Högalund. Falke-Per och Anna Britta flyttade 1862, efter att bott två år på torpet Högalund under Ström i Torps socken, till Groröd i Torps socken. (Bilden.) År 1880 uppstår denna lilla stuga (torpet Nybygget.) Troligen var det Falke-Per som byggde denna stuga, låg uppe på toppen av "Brunnefjällsbacken" ut mot Runnsberget. Idag är detta hus rivet och där ligger istället en sommarstuga. Falke-per och Anna Britta fick 14 barn, samtliga födda i Torps socken:

1. Carl August  f. 15/4 1860

2. Hilma Augusta  f. 9/10 1861 (Perse-Hilma)

 

 

Hilma Augusta gifte sig 21/11 1896 med Oskar Hjalmar Mattsson från Landskrona. Han var f. 8/10 1867 och skomakare till yrket.

Den första tiden som gifta var de bosatta på fastigheten Brunsborg under Brunnefjäll i Myckleby socken, men flyttade 1905 till närliggande Slussen under Ström i Torp Socken.

 

Gustaf Adolf Persson med familj på Nya Zealand.

3. Gustav Adolf  f. 17/5 1863  Sjöman utflyttad till Nya Zealand 26/5 1922

4. Johanna Christina  f. 10/12 1864 till Göteborg år 1880

5. Johan Oskar  f. 8/3 1866  d. 24/5  1866 på Torps socken

6. Maria Carolina  f. 6/5 1867  d. 25/2  1868 på Torps socken

7. Maria Josefina  f. 29/12 1868  gift 9/12 1904 med båtsmannen Karl Edvard Olsson (Sabel) f. 3/8 1854

 

 

Källa: Om båtsmannen Karl Edvard (Sabels) liv och öden kan man läsa vidare i boken: Den stora fiskeolyckan 1775 och båtsman Sabel från Orust. Årsbok 2006 utgiven av Föreningen Orusts Släktforskare.

 

8. Anders Emanuel  f. 19/8 1870  d. 17/11 1870 på Torps socken

9. Anders Emanuel  f. 8/8 1871  d. 19/12 1871 på Torps socken

10. Amandus Oliver  f. 1/11 1872  d. 30/3 1873 på Torps socken

11. Anna Paulina  f. 28/6  1874  till Flensburg Tyskland 1893

12. Ida Carolina  f. 14/9  1875  till Flensburg Tyskland 1892

13. Johan Emanuel Constantin  f. 13/2 1877, till Björlanda 1894, till  Lundby församling Gbg 1897

14. Frans Oskar Leonard  f. 30/7 1878, till Krokstad 1894, till Gbg:s Domkyrko församling 

Per Andersson Falk (Kallad Falke-Per) dog 10 april år 1910 och begraven 17 april. Hans hustru Anna Britta Hermansdotter avled 25 september och begraven 6 oktober år 1912. Båda begravda i Myckleby församling på Orust. Myckleby Kyrka.

 

 

Frans Oskar Leonard  Persson (Falk) f. 30/7 1878 (Sjöman) son av Per Andersson (Falk) gifte sig med Maria Karlsdotter  f. 22/3 1872 i Brastad.

Barn:

Fransiska Margareta  Persson (Falk) f. 1908-02-08 Gbg:s Gustavi församling.

Torsten Arne Harry Persson (Falk) f. 1911-08-06 Myckleby

Karl Gustaf Valdemar Persson (Falk) f. 1913-12-18 Brastad

 

Karl Gustaf Valdemar Persson (Falk) härstammar i rakt nedstigande led till båtsmannen Andreas Olsson (Falk) på torpet Udderöd under lilla Hessleröd i Forshälla. Karl Gustaf Valdemar gifte sig 1941-10-11 med Anna Valborg Olausson f. 1917-09-08 Klövedals församling.

 

Anna Valborg Olausson härstammar i rakt nedstigande led på sin mors sida till släkten Måneskjöld i Olsnäs på ön Tjörn. Anfader Peder Knudsen Måneskjöld på Olsnäs. Där av släktnamnet Månefalk.

 

Son:

Bo Lars Erik Persson (Månefalk) f. 1945, gift med Lisbeth Sandberg f. 1947, i Gamlestaden församling Gbg.

Barn:

Stefan Bo Edvard Persson (Månefalk) f. 1971

Marie Elisabeth Persson (Månefalk) f. 1974

 

 

Stefan Bo Edvard Persson (Månefalk) f. 1971, Göteborg sambo med Marcella Alessandra Andersson (Månefalk) f. 1974, Helsingfors Finland.

Barn:

Molly Linnea Johanna Andersson (Månefalk) f. 2009, Göteborg.

 

 

Marie Elisabeth Persson (Månefalk) - Torslanda 1974 gift Johansson Kjell Daniel (Månefalk) - Halmstad 1974

Barn:

Alexandra Marie Johansson (Månefalk) - Fässberg 2006

Izabella Felicia Johansson (Månefalk) - Fjärås 2009

James Oskar Daniel Johansson (Månefalk) - Fjärås 2014

 

 

Ytterligare uppgifter:

Falke-Pers far båtsmannen Andreas Olsson Falk född 1792 i Lurs församling 28/11. Han avled år 1837 i Forshälla på Röds ägor som rycktaren Falk. Namnet Falk antogs år 1814 av Andreas Olsson efter Anders Andersson Falk på Udderöd under lilla Hessleröd i Forshälla. Anders Falk var född ca: 1771. Enligt dödboken (Forshälla E:I (1808-1833) bild 51/sid 91 står det att han är död 9/2 1814 och enligt annan (källa): i General mönsterrulla över 2:dra Bohus Roterings Compani år 1816 står det: Nr 133 Rotebåtsman Falk nummret vacant. Förre båtsmannen död på roten 8 febr 1814. Istället insatt denna dag, förra extra roterings båtsmannen Andreas Olsson 24 år gammal, född i Bohuslän. (Sjövan). Approberas. Anders Andersson Falk blev antagen som rotebåtsman år 1798. Enligt General mönsterrullan var han 27 år. Han gifte sig 20 juli 1810 med pigan Margareta Rasmusdotter ca f. 1770. Källa: Födelse år enligt husförhörslängden. (Forshälla AI:2 (1817-1820) bild 51/sid 87. Båtsmannen Anders Falk blev 43 år.

 

Deras barn:

1. Olena f. 1/5 1803      Fader okänd.

2. Anders f. 5/12 1811 Rotebåtsmannen  Anders Falks son. Modern 40 år gammal. Källa: Enligt födelse/dopboken Forshälla C:5 (1811-1822) bild 14/sid 21.

 

Andreas Olsson Falk gifte sig 14 april 1815 med Anna Cajsa Pehrsdotter f. 5/5 1796 dotter av soldaten Pehr Bäck f. 1771 och hustrun Anna Petersdotter f. 1769. Gifta 26 oktober 1792 soldaten, ungkarlen af Konglige Bohusläns Regemente Pehr Bäck och pigan Anna Petersdotter ifrån Bäkeval. Soldat Pär Bäck deltog i Dansk Svenska kriget åren 1808 till 1809.

Samtliga barn till Andreas Falk och Anna Cajsa Pehrsdotter:

 

1. Olena f. 9/12 1815

2. Peter f. 9/11 1816

3. Anna Christina f. 1/11 1818

4. Johanna Katrina f. 4/5 1821

5. Johannes f. 26/9 1823 d. 19/2 1835

6. Olle f. 14/7 1826

7. Gustaf f. 1/12 1828

8. Alexander f. 13/1 1833 d. 10/3 1833

9. Per f. 7/10 1834

 

Anna Cajsa gifte om sig 30 juni år 1838 med torparen och änkomannen Christian Pettersson (Kamperin) från hästhagen under Röd. Han är f. 1794 13/11 i Härrestad. Flyttar från Röds ägor omkring år 1838 inhyses på backstugan Kastet. Enligt husföhörlägnden står det (Forshälla AI:8 (1834-1840) bild 312/sid 306 (källa: Arkiv digital) att han har bevis att idka sjöfart uti Göteborg.

 

 

Soldaten och svärfadern Pehr Bäck född 1771 1/8 och hustrun Anna Pettersdotter född 1769 14/3 i Foss församling.’’ Gifta 26 oktober 1792 i Håby, soldaten, ungkarlen af Konglige Bohusläns Regemente, Pehr Bäck och pigan Anna Pettersdotter ifrån Bäkeval,’’ (Håby C:2 (1730 – 1810) Bild 199/ sida 389). Bodde på soldattorpet Ryckin, Torpnr 35, Rote: Sör Bäckevall, från 1791 till 1801, står i militärrullan att Pehr Bäck var Dahlbo. Han tillhörde Bohusläns regemente och Stångenäs Kompani. Noteringar: Rullan 1803: ’’Karlen fått transport till nr 23 den 15 juni 1801’’. Enligt husförhörslängd (Håby AI:1 (1799 – 1806) Bild 44/sida 79), till stora Röstorp i Foss. Bor på torpet Snokehuset, Roten: St. Röstorp, Torpnr, 23, från 1801 till 1815, står som soldatnamn Pehr Lager. Noteringar: Antagen 1791. Hittransporterad ifrån 35 den 15 juni 18o1. Rullan 1806 anger Pehr Lager’’ sjuk här,’’ och enligt husförhörslängd, (Foss AI:2 (1804 – 1811) Bild 116/sida 222),’’från kriget 1808 till 1809’’ och enligt rullan 1818 har han fått avsked vid Cassations Mönstringen 1815 såsom’’ Bräcklig, begär och får afsked’’.

 

Troligen deltagit i Dansk – Svenska kriget 1808 till 1809, del av Napoleonkrigen, Finska kriget. Flyttar till Dahl (Dalsland), 1816. (Foss AI:3 (1811 – 1819) Bild 111/sida 195), bor på Hattefjälls Torp, Wågsäters Rote, inflyttad från Foss församling 1816, står afskedade soldat Pehr Halvardsson Lager, f. 1771 1/8 i Lerryr, och hustru Anna Pettersdotter, f. 14/3 1769 Foss. (Valbo-Ryr AI:4 (1814 – 1820) Bild/sida 49), enligt födelsebok, (Valbo-Ryr C:2 (1766 – 1825) Bild 46/sida 35), född 1771 1/8 son till Halvard Pehrsson och modern Annika Olsdotter. Flyttar till Hede 1817 bor på torpet Kråkhult, äges och brukas av Herr Assessor N. H. Nordberg. Soldat Pehr Lagers hustru Anna Pettersdotter 57 år gammal, avlider i’’ feber’’ den 14:e och begravs den 20 augusti, år 1826 på torpet Kråkhult i Hede församling, (Hede C:3 (1823 – 1845) Bild 123/sida 207), Pehr Halvardsson Lager tillbaka i Foss församling omkring 1827. Gift den 5:e mars 1828, änkemannen, avskedade soldaten Pehr Lager från Önnebacka grind och änkan Maria Pehrsdotter född 24/9 1767 i Svarteborgs församling, från Intagan under Öbyn, (Foss C:3 (1784 – 1833) Bild 367/sida 727), Maria Pehrsdotter död 28/1 1850 på Intagan under Öbbön i Foss församling döds orsak’’ ålderdom’’ 82 år gammal, avskedade soldat Pehr Lager på Intagan under Öbbön i Foss församling, död 15/3 1833 i en ålder av 62 år.

 

Dansk – Svenska kriget 1808 till 1809, del av Napoleonkrigen, finska kriget.

 

Den 14 mars 1808 förklarar Danmark krig mot ett Sverige som är hårt pressat i finska kriget (s d o). Danmark är allierat med Napoleons Frankrike. De danska och franska anfallsplanerna mot Sverige rinner ut i sanden och i början av april går svenska trupper till anfall mot Norge.

Krig med:     Danmark (understött av Frankrike).

Angripare:  Danmark (Se bilaga 2).

Segrare:      Sverige (Se bilaga 3).

Svenska regenter:    Gustaf IV Adolf (1792 – 1809).

                                        Karl XIII (1809 – 1818).

Dansk regent:          Frederik VI (1808 – 1839).

Sveriges allierade: England

Svenska krigsmål:

Att avvärja det danska angreppet. Under en period har Sverige målet att erövra Norge.

Fältslag:

Slaget vid Prestebakke den 10 juni 1808 (dansk seger).

Sjöslag:

Skärgårdsslaget vid Strömstad den 28 april 1808 (svensk seger).

 

 

Freder och stillestånd:

 1.      Stillestånd på den norska fronten den 7 december 1808.

 

 2.     Stilleståndet i Blekåsen den 25 juli 1809.

 

 3.     Freden i Jönköping den 10 december 1809.

 

Inledning:

Danmarks försök till neutralitet i Napoleonkrigen havererar i början i början av september år 1807, då en engelsk flotteskader bombarderar Köpenhamn och tar större delen av den danska flottan.

Danmark ingår, strax efter det att kriget med England har börjat, ett förbund med kejsar Napoleon, enligt vilket en dansk – fransk styrka skall landstiga i Skåne så snart ryssarna har inlett sina stridshandlingar mot Sverige, (Finska kriget). I planen ingår också ett danskt infall i Sverige från Norge. Den 14 mars 1808 överlämnar den danske ministern i Stockholm Danmarks krigsförklaring.

Kriget mot Danmark tar större delen av Gustav IV Adolfs uppmärksamhet i anspråk, vilket gör att den finska krigsskådeplatsen blir lidande. Kungen hoppas kunna erövra Norge och umgås med tankar på att invadera Själland, varför den svenska armen kraftsamlas mot söder och väster. I Skåne ställs 7000 man under fältmarskalken Johan Christopher Toll, 14 000 man går till den västra gränsen, under generalen Gustav Mauritz Armfelt, och 2000 man fördelas till Norrland under överste Johan Bergenstråhle.

 

År 1808.

 

Danska planer på att invadera Skåne:

Danmark har från början en ambivalent inställning till kriget. Man vill naturligtvis gärna erövra delar av Sverige, men förhållandet till Frankrike är komplicerat. Danskarna känner sig inte säkra på om Napoleon vill hjälpa Danmark eller om han till och med vill erövra det på ett bekvämt sätt. Danskarna ser helst att fransmännen ställer upp med trupper under danskt befäl, men Napoleon har mycket bestämt gjort klart för dem att en invasion av Sverige skall utföras under franskt överbefäl. Napoleons handgångne man i detta ärende är Jean Baptiste Bernadotte, furste av Ponte Corvo och sedermera kung Karl XIV Johan av Sverige Bernadotte är vid denna tid fransk guvernör i hansestäderna och residerar i Hamburg. Den 5 mars är problemen någorlunda lösta och Bernadotte sätter sig i rörelse mot Danmark. Han har till sin disposition 12 500 fransmän, en spansk arme kår om 14 000 man, i vilken ett belgiskt Kavalleriregemente ingår, och en holländsk division om 6000 man. Danskarna har cirka 12 500 man i Danmark som kan användas som en fältarmé. Bernadotte drabbas omedelbart av svårigheter. Det största problemet är att engelska fartyg kan gå till de danska vattnen redan i mitten av mars. Alla rörelser över vattenvägarna, till och med mellan de danska öarna, är nu hotade. Ungefär samtidigt ger Napoleon order om att de franska trupperna skall avbryta sin framryckning mot lämpliga utskeppningshamnar. I slutet av mars är danskarnas situation förtvivlad. Fälttåget ser ut att ha slutat innan det ens kommit igång och från dansk sida befarar man en svensk erövring av Norge. När Napoleon får budskapet om att ryssarna har gått in i Finland vill han sätta igång invasionen av Sverige, men den engelska flottans övervikt i de danska vatten gör nu ett sådant företag så gott som omöjligt. Innan Bernadotte fattat något beslut kommer den 1 april en ny order från Napoleon, som inte direkt innebär att anfallet mot Sverige skall avbrytas, men innehåller så många reservationer att Bernadotte lugnt kan avstå från att gå till omedelbar aktion. Politiska omvälvningar i Spanien har också medfört att de spanska trupperna blivit mindre pålitliga.

I mitten av april är de franska planerna på invasion i Sverige i praktiken avskrivna, och Napoleon börjat rikta alltmer av sin uppmärksamhet mot Spanien. Även om en visst hot om dansk landstigning i Skåne kommer att kvarstå under hela kriget gör den engelska flottans närvaro en landstigning minde sannolik.

 

 

Norge

 

De danska styrkorna i Norge ser imponerande ut på pappret, man räknar 36 000 man under fanorna. Fältarmén består av 14 650 man, men mycket folk måste avsättas för att skydda kusterna mot engelska angrepp. Av fältarmén kan endast 5 000 man användas för operationer mot Sverige. De norska styrkorna är illa utbildade och lider brist på allt. Norge drabbas hårt av den engelska krigföringen som gör förbindelserna över haven mycket osäkra. Danskarna är till och med tvungna att öka självbestämmanderätten i Norge, eftersom engelska krigsfartyg gör postgången mellan Norge och Köpenhamn osäker. Huvuddelen av trupperna i Norge är infödda norrmän och kallas nedan för norrmän, även om de företräder konungariket Danmark. Bergenstråhle inleder den 1 april krigshandlingarna med et lamt infall i Norge över Jämtland. Efter detta drar sig Bergenstråhles styrka tillbaka till Sundsvall och kommer endast i mindre utsträckning att påverka den vidare utvecklingen av kriget. När Bergenstråhle dragit sig tillbaka får norrmännen möjlighet att förstärka sin södra front.

Prins Christian August, som för befälet över de norska stridskrafterna, tvingas inta en defensiv hållning. Hans trupper är fåtaliga och underhållet dåligt. Norrmännens enda chans att gå offensivt till väga är i samband med en dansk landstigning i Skåne, som dock inte blir av. Den 13 april inleder den svenska armén sin offensiv mot Norge och går med 8 000 man på fyra täter in i sydligaste Norge. De svaga norska gränsposteringarna viker utan något egentligt motstånd.

 

 

Slaget vid Lier 1808. Målning av Andreas Bloch.

 

Den första större striden utspelas den 18 april vid Lier, cirka en mil rakt söder om Kongsvinger, där svenskarna med 150 mans förlust driver bort en norsk styrka från en tämligen starkställning. Efter striden stannar denna tät upp vid Lier. När prins Christian August får nyheten om det svenska anfallet beslutar han sig omedelbart för att gå till motanfall. Norrmännen tvingar vissa förband att vika och andra att stanna upp. En del avskurna svenska förband tas tillfånga. Den största katastrofen inträffar när en självständigt opererande styrka om 500 man under överste Karl Pontus Gahn tvingas kapitulera inför norsk övermakt. I slutet av april har den svenska offensiven stannat upp. Den djupaste inbrytningen har sket vid Kongsvinger, för övrigt står man mindre än 10 km in på norskt territorium. Från svensk sida gör man sig stora förhoppningar om den engelska hjälparmé som man vet är på väg. En engelsk flotta om 140 fartyg kommer också till Göteborg i början av maj. Ombord finns det 11 000 man under befäl av generalen John Moore. En kombination av Gustav IV Adolfs bristande diplomatiska förmåga och Moores negativa inställning till Sverige medför att de engelska armésoldaterna inte kommer att lämna något bidrag till den svenska krigsansträngningen.

Moore tror sig veta att svenskarna gärna skulledra sig ur kriget och komma till en uppgörelse med Napoleon, han anser därför att England inte bör satsa människoliv och pengar på’’ folk som inte vill försvara sig själva’’. Den 3 juni avseglar Moore med sina soldater, som inte ens har gått i land i Sverige.

I slutet på april utspelas en av krigets få sjöstrider. Norrmännen sänder en avdelning skärgårdsfartyg om 11 kanonjollar och 16 kanonslupar mot Strömstad för att förstöra de rika svenska förråd som finns upplagda där. Kaptenen G. H. Nordberg har avdelats till försvar av staden med 5 skärgårdsfartyg, sannolikt kanonslupar. Den 28 april utkämpas skärgårdsslaget vid Strömstad. Dagen blir framgång för Nordberg, den norska styrkan måste retirera med förluster. I början av maj går nya svenska styrkor in i Norge. Under befäl av generalmajoren von Vegesack går 5 700 svenska soldater mot Frederikshald men lyckas bara erövra’’ ett par socknar’’. Under den första hälften av maj gör norrmännen vissa misslyckande försök att driva ut svenskarna ur Norge. Stridsaktiviteten är dock lång, båda sidor har problem med underhållet i de utarmade norska gränsområdena. Den 19 maj får Armfelt order om att den västra svenska armén endast skall gå försvarsvis tillväga. Han låter därför under maj och juni huvuddelen av de svenska trupperna lämna Norge. Gustaf IV Adolf vill nu göra en landstigning på Själland, en plan som dock kommer stanna på pappret. Bland de svenska trupper som lämnats kvar i Norge finns en avdelning om 420 man i Prestebakke. När det är uppenbart att svenskarna retirerar bestämmer sig prins Christian August för att gå till anfall. Den 10 juni går norrmännen till attack mot Prestebakke, och från svensk sida begås de ena misstaget efter det andra. När dagen slutar har norrmännen förlorat 11 man och tagit cirka 400 svenskar tillfånga. Överstelöjtnanten Knorring, som anförde den svenska styrkan, döms sedermera till sex månaders suspendering från tjänsten och till att ersätta de två mindre kanoner som förlorades under dagen. Kanonerna värderades till 160 riksdaler banco. Den 14 juni återtar den svenska armén Prestebakke under en mindre strid. Anfallsbeslutet grundades till viss del på en önskan att tvätta bort den fläck som händelserna den 10 juni utgjorde på arméns vapensköld. I slutet av juni lämnar de sista svenska trupperna Norge. Under resten av året ägnar de båda sidorna sig åt rekognoseringar och skärmytslingar. Den enda större striden utspelar sig den 12 september vid Berby, inte så långt från Presebakke. En svensk spaningsavdelning, under ledning av kaptenen vid Bohusläns regemente C J Ström, kommer i häftig strid med norska trupper. Båda sidor strider tappert och förlusterna blir omkring 50 man på vardera sidan. Detta är sista striden av någon betydelse på den norska fronten. Under vintern förs underhandlingar mellan de lokala befälhavarna om stillestånd på den norska fronten, och den 7 december avtalas om ett stillestånd med 48 timmars uppsägningstid.

År 1809.

 

Under vintern blir nöden stor i Norge. Den engelska blockaden till sjöss slår hårt, och prins Christian August kan inte genomföra några offensiva operationer. Man håller sig stilla även på svensk sida. Under senvintern börjar de politiska omvälvningarna i Sverige. Den 13 mars avsätts Gustav IV Adolf i en oblodig revolution. En stor del av de trupper som understödjer omvälvningen kommer från den norska gränsen. Upprorsmännen får ett svagt löfte från Christian August om att avstå från offensiva operationer när trupper dras bort från gränsen.

I Sverige föds tanken på att utse prins Christian August till tronföljare. Gustav IV Adolfs efterträdare, Karl XIII, är barnlös och en ny kung måste utses. Christian August är positivt inställd till tanken, vilket tillsvidare eliminerar risken för att striderna på den norska fronten skall återupptas.

Christian August utsätts dock under sommaren för stort tryck från Frederik VI i Danmark att gå till offensiv mot Sverige. Bakgrunden till detta är att danskarna gick i krig mot Sverige för att göra territoriella vinster. När invasionen av Skåne inte kunde genomföras, och freden kanske är inom synhåll, är det inte självklart vad Danmark skall få i en kommande fred. Den enda möjligheten att erövra land är nu att gå in i Sverige från Norge. En annan anledning är att ryssarna nu står i Norrland och en samverkan mellan ryssar och norrmän skulle kunna ge avgörande resultat mot Sverige.

Christian August vill inte gå till anfall mot Sverige men faller till slut till föga. Han låter dock bara norra Sverige omfattas av offensiven. Den 2 juli går norska trupper in över gränsen i Jämtland, men i slutet av juli tvingar svenska förstärkningar, under ledning av general Georg Carl von Döbeln, de norska trupperna att dra sig tillbaka mot Norge. Den 25 juli skrivs ett stillestånd i Blekåsen. Ett av villkoren i avtalet är att samtliga norska trupper skall vara ute ur Sverige senast den 3 augusti. Detta blir också fallet.

I Norge är situationen förtvivlad. Man väntar sig att svenska och engelska trupper skall invadera landet och skilja det från Danmark. Dessutom utökar engelsmännen sin handelsblockad mot Norge. Tidigare har norra Norge varit öppet för handel med Ryssland, men även dessa vägar stängs under juli. Nöden är så stor att man överväger att upplösa armén i brist på livsmedel.

I detta läge beslutar sig Frederik VI för att söka fred med Sverige. Fredshandlingarna inleds på allvar i mitten av november. Den 10 december är man efter de tämligen enkla förhandlingarna klar, och freden kan undertecknas i Jönköping. Ingendera sida avträder något territorium.

(Källa; Ur svenska krig 1521 – 1814 av Ulf Sundberg, sid. 384 – 390).

 

Källa; Arkiv Digital, Föreningen Orusts Släktforskare.

 

 

 

 

 

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden